Grundläggande förutsättningar för säker vård

Hitta på sidan

Engagerad ledning och tydlig styrning

Övergripande mål och strategier

Organisation och ansvar

En god säkerhetskultur

Adekvat kunskap och kompetens

Patienten som medskapare

Engagerad ledning och tydlig styrning

Övergripande mål

Digitalt och fysiskt tillgänglig hälsa, vård och omsorg

• Vi ökar den digitala och fysiska tillgängligheten för våra patienter, brukare och boende.
• Vi utvecklar moderna kommunikationskanaler utifrån kundens behov.

Vi är förebilder och nytänkande

• Vi använder lämpliga metoder för att uppnå hög kvalitet, tillgänglighet och kostnadseffektivitet.
• Vi arbetar förebyggande och hälsofrämjande.

Vi är stolta arbetsgivare

• Vi har stolta chefer och medarbetare som är engagerade, delaktiga och som utvecklas.
• Vi skapar god arbetsmiljö genom att samarbeta och utbilda över gränserna.

Strategier

Vi ska vara köfria, topprankade och kostnadseffektiva.

Köfritt kan till exempel innebära korta väntetider, snabb hjälp eller hög tillgänglighet.

Topprankade kan till exempel vara uppfyllda kvalitetskrav eller bra resultat i patient- eller brukarenkäter.

Kostnadseffektivitet kan vi uppnå till exempel genom smarta arbetssätt och med hjälp av ny teknik och digitala verktyg.

Organisation och ansvar

Vårdbolaget Tiohundra får sina uppdrag från Kommunalförbundet för Sjukvård och omsorg i Norrtälje (KSON) som har det övergripande ansvaret för sjukvård och omsorg i Norrtälje kom- mun. KSON beställer, tecknar avtal och finansierar uppdragen.

Styrelsen för Tiohundra AB består av ledamöter där hälften är utsedda av regionfullmäktige och hälften av kommunalfullmäktige. De har ansvar för att tillsammans med vår bolagsledning driva verksamheten så att våra kunder får vård och omsorg av god kvalitet och med hög säker- het.

Verkställande direktör har det övergripande ansvaret och leder Tiohundra AB:s bolagsled- ning. Vd ansvarar för att bolagets arbete sker enligt ägarnas krav och gällande avtal samt enligt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.

Chefläkare ansvarar för samordning på övergripande nivå och stöd i uppföljning av medicin- ska avvikelser, klagomål, synpunkter, allvarliga händelser och brister i organisationen som kan medföra patientsäkerhetsrisker.

Verksamhetscheferna inom vårdbolaget ingår i bolagsledningen och har ansvar för att all personal inom det egna verksamhetsområdet kontinuerligt arbetar med att förbättra kvalitet och säkerhet för våra kunder.

Enhetschef/klinikchef har ansvar för att det systematiska kvalitetsarbetet integreras i den dagliga verksamheten, det vill säga att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och för- bättra verksamheten kontinuerligt.

Medarbetare har alla ett ansvar, att aktivt medverka i det gemensamma arbetet med att öka patientsäkerheten. Ansvaret består bland annat av att rapportera risker, fel och brister som upptäcks, delta i pågående förbättringsarbeten samt vara väl insatt i vårdbolagets mål, värderingar och resultat.

Stödfunktion finns i det vårdhygieniska arbetet genom hygienläkare och hygiensjuksköterska från Vårdhygien i Region Stockholm.

Exempel på samverkan för att förebygga vårdskador

Övergångar mellan verksamheter och mellan vård och omsorg är en känd risk.

Det finns fortfarande brister i övergångar från verksamheter inom hälso- och sjukvård till verksamheter inom socialtjänstlagen (omsorgsverksamhet) och tvärtom, både inom och utanför Tiohundra.

Vi har stödsystem som Lifecare SP men det innebär en del dubbeldokumentation och det finns inte signaler mellan systemen utan manuella rutiner krävs. Vi hoppas kunna övertyga regionen om att system behöver kommunicera med varandra. Överrapportering via telefon är än idag det vanligaste sättet att överföra information. Kuvert som medföljer patienten har ibland svårt att nå fram till målet.

Vi har dock nu en etablerad säker process för att kommunicera vård och omsorgsavvikelser mellan Tiohundra och vår ägare och beställare KSON.

Under 2023 har det systematiska arbetet fortsatt kring personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp. Som exempel kan nämnas vårdförloppen stroke, knä- och höftledsartros, hjärtsvikt och palliativ vård.

Samverkan sker mellan sjukhuset och psykiatrin i vissa enskilda patientärenden och föreläsningar i medicinska och psykiatriska tillstånd.

Barn- och ungdomspsykiatrin har samverkan med barnhabiliteringen och socialtjänsten; där samtycke finns, för att kunna delge varandra information och skapa trygg informationsöverföring enheter mellan utan att det ska belasta barnet/ungdomen eller dennes familj.

Kärnan, som är en del av barn- och ungdomspsykiatrin men riktar sig mot små barn, samverkar med barnmorskemottagningen och BVC samt psykiatri och beroendemottagningen för att tidigare kunna identifiera psykiatriska lidande.

Mini-Maria samverkar med många olika aktörer inom socialtjänsten och samverkansmöten är viktiga och för att dokumentationen sker i olika journalsystem.

För att minska risken för vårdskador har diskussion mellan psykiatri- och beroendemottagningen och Fokushuset skett för att skapa nya mötesformer där gemensam tid finns för att prata om gemensamma patienter i mindre team.

Psykiatri- och beroendemottagningen har samverkansmöten varannan vecka med enheten för skadligt bruk och beroende. När samtycke finns att prata med varandra diskuteras gemensamma patienter och planering delges varandra för att minska risken för fördröjning av vård och behandling.

För att det ska ske en trygg övergång efter en placering på ett behandlingshem och hemmet samt att patientens vård inte ska bli fördröjd har rutiner arbetats fram med Fokushuset, enheten för skadligt bruk och beroende samt psykiatri- och beroendemottagningen.

Representanter från olika enheter har deltagit på utbildning inom SIP (samordnad individuell plan) som kommunens SIP-samordnare har hållit i. Ett sätt att öka kunskapen om för vilka patienter, brukare och kunder som ska ha SIP och i kommunen skapa en samsyn kring SIP.

Informationssäkerhet

Omvärld

Året som varit har skuggats av krig och konflikter: Ukraina, Israel/Gaza, Röda havet (Suezkanalen) m.fl. I dessa konflikter har ”cyberkrig” eskalerat, där redan kända metoder har visat sig kunna öka sin kapacitet snabbt och det har tillkommit nya metoder för cyberattacker.

Ovan tillsammans med den snabba utvecklingen av artificiell intelligens (AI) skapar ett större och mer avancerat hot mot våra digitala system och informationstillgångar.

Lägger man till den varierade digitala mognaden i Sveriges offentliga organisationer, så är hotbilden mer allvarlig än någonsin och till detta kommer att utbildning i informationshantering och digitalkunskap oftast prioriteras ned pga den resursbrist som allmänt råder inom offentlig verksamhet. Vidare lever flera organisationer med IT-lösningar som är föråldrade och inte har förvaltats proaktivt. Under året har det i Sverige genomförts en stor mängd attacker mot myndigheter och bolag. Sjukvården är ett av flera uttalade mål.

Tiohundra har under året bevakat ovan fortlöpande och för att säkra upp våra digitala system och informationstillgångar tagit följande åtgärder:

• Anlitat extern säkerhetsexpertis fortlöpande.
• Gått igenom och säkerhetsreviderat vår digitala infrastruktur.
• Initierat en rad förbättringsarbeten för att ytterligare säkra våra informationstillgångar.

Incidenter

• De system som vi råder över har inte utsatts för några större hot. Dock har det varit störningar i system som vi ej råder över, incidenterna har varit driftrelaterade, ej attacker.

Aktiviteter

• Under året har informationssäkerhetsamordnaren valt att avsluta sin tjänst. Nyrekrytering har genomförts och från 8 januari 2024 finns en ny ordinarie på plats.
• Omorganisation har genomförts, där informationssäkerhetssamordnaren tillsammans med rollen dataskyddsombud placerats i fastighets-, säkerhets- och beredskapsenheten.
• Enligt tidigare handlingsplan har ”transfer-projektet” startats. Då projektet omfattar hela vår it–drift är detta en stor utmaning för hela bolaget.
• Vi har haft stort fokus på att säkra upp digitala lösningar nära patient, och distanskontaktsystem för patienter och brukare.
• Det systematiska arbetet som egenkontroller, loggkontroller och granskningar har genomförts i en något mindre skala under året, dock har granskningar av behörigheter och säkerhetstester genomförts fortlöpande.
• Vidare har stort fokus lagts på att stötta ”transfer-projektet” och upphandlingsenheten med främst kravställning mot extern part under året.

Sammanfattning

Tiohundra bevakar hot och risker fortlöpande och genomför nödvändiga åtgärder fortlöpande. 

Vi har som flera andra offentliga organisationer stora utmaningar, men med det arbete som utförts och kommer utföras 2024 kommer vi kunna säkra våra digitala system och informationstillgångar ytterligare för att möta framtida hot bättre rustade.

Strålskydd

Tiohundra AB bedriver verksamheter med joniserande strålning. Dessa verksamheter är tillståndspliktiga och till tillståndet hör ett antal villkor som Strålsäkerhetsmyndigheten kräver ska redovisas årligen i ett strålsäkerhetsbokslut.

Strålsäkerhetsbokslut för 2023 (pdf)

En god säkerhetskultur

En god säkerhetskultur kännetecknas bland annat av:

• ett aktivt arbete med att identifiera och minimera risker och skador
• ett öppet arbetsklimat där personalen tryggt kan rapportera, diskutera och ställa frågor om säkerhet
• en organisation där alla lär av negativa händelser som har inträffat och är medvetna om risken för sådana händelser.

Varje år mäts ”hållbart säkerhetsengagemang (HSE)” i medarbetarenkäten. Svaren på nio frågor sammanställs i ett index. Resultatet gällande HSE-index för Tiohundra var 2022 76 på en 100-gradig skala och för 2023 har HSE-index förbättrats till 78. Region Stockholm ligger på HSE-index 75.

Några av frågorna gällde:

1. På min arbetsplats agerar vi alltid utifrån de risker vi ser. Resultat: fyra på en femgradig skala.
2. Jag påtalar när jag tror något är på väg att gå fel. Resultat: fyra komma fem på en femgradig skala.
3. Jag vågar prata om mina misstag. Resultat: fyra komma fem på en femgradig skala.

Ny chef och medarbetare får i sin introduktion kunskap om vikten av en god säkerhetskultur och vikten av att rapportera avvikelser. Vi har även patientsäkerhet som en stående punkt på arbetsplatsträffar.  

Flera enheter har daglig avstämning för att fånga det som händer på enheten. Olika forum finns för att diskutera uppkomna frågor, för att främja samverkan och den öppna kommunikationen.

Vi genomför årligen internrevisioner. Under våren genomfördes internrevision på Läkemedelsprocessen som bland annat visade att “Sällan läkemedelsförrådet fyller sin funktion på sjukhuset och används dagligen. Läkemedelsenheten jobbar aktivt med hållbarhetkontroller för att det ska bli minimal kassation av läkemedel. Processen läkemedelsförsörjning och läkemedelshantering måste kommuniceras ut till medarbetare i högre utsträckning. Under hösten genomförds interrevision på fordonshantering (då bolaget har ett stort antal tjänstebilar). Internrevisionen visade att de verksamheter som använder bilar dagligen i tjänsten, t.ex. hemtjänst, har installerat alkolås i sina bilar och det har tagits fram bilkontrakt som medarbetare måste signera vid introduktion.

Under året genomfördes Internrevision på klinisk fysiologi för metoderna ambulerande blodtrycksmätning och perifer arteriell tryckmätning, enligt fastställt schema. Risker och brister som upptäcks bearbetas av den interna kvalitetsgruppen och åtgärdas.

Ett material för arbetsplatsträffar med fokus på att öka kunskap om att rapportera risker för att förebygga allvarliga händelser har tagits fram under 2023.

Handledning av medarbetare med fokus på bemötande och förhållningssätt genomförs inom vissa verksamheter vilket ger möjlighet till gemensamt lärande och reflektion.

Patient- och brukarsäkerhetsdialogerna 2023 gjordes på ett annat sätt inom verksamhetsområdet barn, ungdom, familj, psykiatri och habilitering. Två enheter hade patient- och brukarsäkerhetsdialog tillsammans. Medarbetare deltog med sina enhetschefer eller biträdande enhetschef och dennes uppgift var att vara dokumentationsansvarig. Enheterna kunde tillsammans prata om de patient- och brukarsäkerhetsrisker som fanns utifrån ett frågeformulär som var utskickat innan och de delgav varandra olika förslag för att minska riskerna som framkom. I och med dessa diskussioner så sammanställdes en handlingsplan med medarbetarna och enhetschefer som sedan presenterades på en arbetsplatsträff.

Adekvat kunskap och kompetens

Vi har obligatoriska utbildningar som alla medarbetare ska genomföra.

• Medarbetareintroduktion där patientsäkerhet ingår
• Händelsevis, rapportera och Händelsevis, handlägga (chefer får enskild genomgång)
• Jobba säkert med läkemedel inför delegering
• Basala hygienrutiner
• HLR
• DISA-informationssäkerhet.

I bolaget finns en årlig förbättringsledarutbildning för medarbetare och chef. Två förbättringsledarutbildningar för ledningsgrupper har genomförts.

En utvecklingsprocess är framtagen för att identifierad och erbjuda stöd i utvecklingsarbetet och prioritera projekt inom bolaget.

Säker bemanning och schemaläggning utgår medarbetares kompetens och erfarenhet. Samverkan mellan avdelningar på sjukhuset sker varje morgon för att fördela medarbetare utifrån behov och kompetens.

Patienten som medskapare

En grundläggande förutsättning för en säker vård är patientens och de närståendes delaktighet. Vården blir säkrare om patienten är välinformerad, deltar aktivt i sin vård och ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Att patienten bemöts med respekt skapar tillit och förtroende. (PSL 2010:659 3 kap. 4 §)

Patienter, brukare och närstående har möjlighet att lämna synpunkter och klagomål via 1177, synpunktsfolder, mail, telefon eller direkt vid mötet. Patienter, brukare och närstående erbjuds att medverka i händelseanalyser, utredningar och riskanalyser genom till exempel intervju och kan då ge förslag på förbättringar.

På mottagningar och avdelningar finns det förbättringslådor där patienter och närstående kan lämna förbättringsförslag.

Patienter görs delaktiga med personcentrerad vård och individuellt utformade vårdplaner, genomförandeplaner och habiliteringsplaner.

Patienter och närstående i primärvården erbjuds att vara med i förbättrings- och utvecklingsarbetet. Verksamheten använder sig av ett flertal av verktygen i Verktygslåda för patientsamverkan för att säkerställa att patientperspektivet tas till vara i allt förbättrings- och utvecklingsarbete som görs.

Primärvården har haft patienter eller närstående som medlemmar i förbättringsteamen för processen för kognitiv sjukdom, KOL-processen och hjärtsviktsprocessen. I rehab- och sjukskrivningsprocessen och sårprocessen har det genomförts fokusgruppsintervjuer med patienter och i förbättringsarbetet gällande sömnbehandling har vi låtit patienter fylla i en enkät.

Journalen via nätet ger patienten möjlighet att läsa delar av sin journal i lugn och ro, till exempel före eller efter ett vårdbesök. Det bidrar till ökad trygghet, delaktighet och patientsäkerhet.

I varje enskilt patientmöte ska vården utformas och genomföras i samråd med patienten. Varje vårdgivare ansvarar för att patienten får god och anpassad information om sin vård och behandling samt eventuella risker. I vårdmötet ska patientens tanke, oro och önskan aktivt efterfrågas och bemötas.

Hela ledningsgruppen i verksamhetsområdet barn, ungdom, familj, psykiatri och habilitering har gått förbättringsledarutbildningen och deras förbättringsarbete har handlat om att medarbetare ska göra individuell plan, vårdplaner, genomförandeplan eller habiliteringsplan. Allt ska ske med patienten, brukaren, boende, kunden, klienten i fokus. Detta mäts och följs upp.

QR-koder har satts upp till en enkät att göra efter det första besöket på mottagningen, med en uppföljande enkät när individuell plan, vårdplaner, genomförandeplan eller habiliteringsplan är skriven.